Under diskussionen på bloggforum i lördags avslutade Ali Esbati med att säga att inga tankar är fria tankar. Han menade att högern och timbro styrde bloggsfären och spred sina idéer med hjälp av ett helt gäng som är smygtimbro. Mark Comeford var inne på samma linje och menade dessutom att det skriva ordet inte tillhörde arbetarklassen och att bloggar därför var ännu en arena där medelklassen och överklassen styrde.
För det första tänker jag inte använda klassbegreppet, det är så fruktansvärt kränkande och nedvärderande mot människor. Jag är helt övertygad om att människan kan tänka fritt, varifrån skulle annars alla idéer komma ifrån, allt vi se i världen idag, både gott och ont är ju skapat av människors fria tankar. Vad har man för människosyn när man inte tror på människans möjlighet att tänka fritt. Jag tänker aldrig låta någon tala om för mig att jag inte kan tänka själv, det får stå för den personen i så fall. När det gäller att alla inte har tillgång till det skrivna ordet, eller att alla inte har samma möjlighet att blogga tror jag att det inte kunde bli mer fel. Det häftiga med bloggar är just det, att alla kan få vara med och uttrycka sina tankar och åsikter. Man behöver inte vara politiskt korrekt eller kunna formulera sig på ett särskilt sätt. Internet är verkligen för alla, alla barn och ungdomar i Sverige idag har tillgång till det. Alla ungdomar chattar, skriver dagböcker och letar information på Internet. Ali Esbati menar att vi behöver ha mer möten och sammanträden men det är gårdagen sätt att driva politik, Internet är framtiden och det är för alla.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
11 kommentarer:
Roligt att de fortfarande desperat försöker gripa efter den klassiska maktkampen mellan klasserna. Det är en sån skön stämpel på att "den andra sidan" är rätt ute..
//Andreas
Jag tror att det där mer kommer från synen att alla våra tankar och idéer i någon mening är beroende av kontexten och en slags grundläggande gemensam syn på vad som är normalt osv.
Dina idéer skulle knappast vara de samma om du växt upp i Kina, Iran, USA eller Angola.
I den meningen är våra tankar och idéer knappast fria.
Självklart påverkas vi av vår omgivning. Det är en stor styrka att kunna utveckla tankar och idéer tillsammans med andra. Men jag är också övertygade om att vi kan tänka egna tankar för annars skulle ju inga nya idéer bli till.
Idag fick jag ett betongblock på axeln. Hur många gånger om året får du det?
Du vet själv om att det finns klasser och att du klart och tydligt tillhör de priviligerade. Om inte annat så märks det när jag står i mitt blåställ och du talar om för mig hur jag bäst smäller upp en vägg.
På vilket sätt tillhör jag det priviligerade? Jag bor i en liten lägenhet och tjänar rätt dåligt. Jag tycker inte det finns olika klasser, däremot har olika människor det olika gott ställt.
Jo det brukar låta på det viset när borgligehten försöker rättfärdiga sig själva, med absolut största säkerhet är din situation högst temporär (student) och eventuella hål kan alltid lagas av mamma och pappa.
Jag är inte student och min mamma och pappa sponsrar mig inte. Men jag tykcer iofs inte det spelar någon roll, det är ju inget fel vare sig att tjäna pengar eller ha föräldrar som hjälper till.
Ja så kan det låta när man tränger in lite för mkt på det personliga. Nästan lika illa som att bli anklagad för att vara rasist - den anklagade gör allt för att svära sig fri från att bli beskylld från det.
Men nånting ligger det alltid i nklagelsen...
Jag tyckte det var ett trevligt program och jag blev själv inspirerad till att starta min egen blogg... Tack.
Jag satt och funderade på detta med klasser i morse när jag beundrade min för, ovanlighetens skull, välstädade lägenhet och tänkte på att jag ändå har det rätt bra. Så tänkte jag på vilken klass vänstergänget skulle kategorisera in mig i. Min mamma är vårdbiträde och min pappa har jobbat i skogen hela sitt liv, är de arbetare? Eller är man bara arbetare om man jobbar i industri? Vad är kriteriet? Innebär detta isåfall att jag är arbetarklass, och vilka konsekvenser skulle det isåfall ha fått för mitt liv? Knegarn eller någon annan som har koll på klassretoriken kanske skulle kunna svara. Hmmm, jag kanske ska blogga om detta, så att jag slutgiltigt kan bli indelad i en klass av någon som anser sig ha rätten att göra det. Om jag fick välja skulle jag vilja vara arbetarklass för jag tycker att jag sliter som ***, men förmodligen får jag inte välja. Detta blev ett helt inlägg. Puss på dig Lisa, såg dig på tv, du rular!
Tack Marie för ditt inlägg!
Det är just vad de ska handla om tycker jag. Att du själv bestämmer vilken klass du vill tillhöra. Att sitta bitter i ett hörn bara för att man kommer ifrån lägre klass, är ju att sätta sig själv i offerroll.
Du bestämmer precis själv vem du vill vara, och vad du vill göra av ditt liv. Att skylla på någon annan för ens egen situation är bara ren lathet i att gå framåt!
//Kaj
Skicka en kommentar